Psykologi är filosofin och vetenskapen kring människans psyke. Detta fält har formats efter ett flertal olika antaganden och metoder för att observera och mäta både enligt vetenskaplig metod samt med filosofisk ansats. Det moderna vetenskapliga området är i avseendet för den mänskliga utvecklingen mycket ungt. Dock har människan alltid sysslat med någon form av ”psykologi” från grekiskans psych: själ, liv och logia: lära, vetenskap.
Inleder med att detta inte kommer vara en heltäckande beskrivning av samtliga fält och samlingsfält. Det finns helt enkelt för många för att presentera i ett blogginlägg.
Idrottspsykologi. Är förmodligen ett av de äldsta och mest verksamma perspektiven. Med gamla anor inom kampsporten har det historiskt varit av intresse att stilla sinnet och se allt samt verka adekvat med livet som insats. Inom den moderna vetenskapliga ansatsen fanns det ett stort intresse att öka individer och gruppers prestationsförmåga som sträckte sig bortom den fysiska. Att vara bäst när det gäller är en egenskap i sig. Fördelarna med det vetenskapliga området som idrottspsykologin verkat inom är att det har funnits en stor ödmjukhet kring dess verksamma komponenter. Vidare har det varit en perfekt simulatormiljö att testa och raffinera interventioner. För det som inte funkar, det syns jävligt tydligt i denna värd och åker ut med det samma på den högsta nivån. Det finns ett flertal teorier och begrepp från detta ämnesområde som har spridits även till andra områden idag just på grund av denna utkristalliserings-process.
Self-efficacy: Situationsspecifikt tilltro utvecklades av Albert Bandura och har visat sig ha ett starkt förklaringsvärde för huruvida individen ska klara av en specifik utmaning. Exempelvis om individen tror på sin förmåga att jonglera med motorsågar finns det en större chans att den faktiskt klarar av det. Detta handlar dock som process inte om en blind tro utan tilltron kommer från att individen är bekant med utmaningen och bygger sin tilltro genom att vistas i denna miljö ofta. Detta faktum är en bra insikt vad gäller att förbereda sig till en idrottslig prestation. T.ex genom att försöka återskapa matchsituationen under träning med stor precision skapar en association till individens tilltro till att lösa situationen när den uppdagar sig. Vidare kan även personer som arbetar inom friskvård se att en beteendeförändring från stillasittande till igång kan skilja sig från om en individ aldrig gjort något liknande och om den är bekant med miljön sedan tidigare. Tilltron till att klara av en specifik sak kan vara en god samtalsöppnare för att facilitera processen för att en klient utveckling.
Motivationsteorier: Inom idrotten har det genom tiderna funnits ett stort intresse att finna ett sätt att motivera individen till att t.ex komma till träningen eller prestera bättre. Här finns ett flertal både generella och specifika teorier. En som sticker ut p.g.a sin effektivitet och grundforskning är SDT som står för Self Determination Theory, som på svenska står för självbestämmande teorin. Vill man veta mer om denna teori kan man kika på min föreläsning kring det här: https://www.youtube.com/watch?v=uGsKIbJDxJM
Stress och cooping-teorier: Inom idrottspsykologin finns ett flertal perspektiv och nyanseringar av både stress och sätt att hantera det för individen.
Hälsopsykologi. Ett mycket ungt fält som ger sig i kast med att summera teorier och begrepp som är tänkt att understödja utvecklingen hos människans hälsa. Den direkta appliceringen har varit till sjukvården men har även appliceringsområden från individ, grupp och samhällsnivå för ett flertal olika yrkesområden. Hälsopsykologin har lyckats väl med att behandla sådant som annars faller mellan stolarna. Tex läkarens förhållningssätt till patienten. Psykosomatiska kopplingar mellan fysiologisk skada och psykologisk upplevelse.
Positiv psykologi. Är ett tämligen ungt forskningsområde som istället för att inrikta sig kring det patogena(sjukfaktorer) perspektivet ger sig i kast med det salutogena(friskfaktorer). Det vill säga att försöka öka individens grundförutsättningar bortom basalnivå enligt ett antal olika dimensioner. Ett intressant utlägg finner du här hur det skapades (Martin Seligman) och vad dess inriktning är: https://www.ted.com/talks/martin_seligman_on_the_state_of_psychology Här finner du en övergripande förklaring av ämnet: https://www.youtube.com/watch?v=1qJvS8v0TTI
Biologisk psykologi. I detta område finns intresset att upptäcka kroppens fysiologiska gensvar till olika situationer. Dessa situationer kan vara miljörelaterade, medärvda eller inducerade som kost/farmaka.
Kognitionspsykologi. Ett mycket intressant område som de flesta kan relatera till. Här skapas förståelse till hur hjärnan fungerar genom ett flertal olika processer. Exempelvis hur korttids eller långtidsminnen samverkar. Hur symboler och ord skapas.
Utvecklingspsykologi. I detta område är man intresserad av att följa utvecklingen av människan. Utvecklingen delas in i olika faser där vi finner referenser i vad som utvecklas under specifika tidsepoker hos individen. Här kan man som friskvårdsintresserad lägga märke till hur barn utvecklar sin motorik eller som talpedagog se hur fonem formar vår språkutveckling i senare delar av livet. I detta fält kan vi finna ett intressant forskningsområde som kallas för vuxenutveckling. Här kan jag varmt rekommendera boken Vuxen men inte färdig med Kristian Stålne.
Personlighetspsykologi. I detta fält försöker man ge sig på att finna mer återkommande beteenden hos individens persona. Ett väl använt instrumet inom detta kallas för ”big five”. Själv anser jag detta fält ha ungefär samma värde som att läsa horoskop på individnivå medans det finns ett visst intresse på grupp och samhällsnivå.
Psykiatrin/västerlänsk klinisk psykologi. Här jobbar man med ett patogent perspektiv på människans psyke. DSM-5 är en manual för att kategorisera och arbeta med individen enligt ett antal tester och referenspunkter från en given norm. Jag ser med stor skepsis på detta fält då det ofta blandar sjukdomsetiketter på vad jag skulle se som vanliga mänskliga reaktioner och således även skapar problem när de även kan tänkas lösa vissa.
Ta exempelvis begreppet psykos som inom vissa kulturer anses vara något tillhöra högaktade shamaner och mystiker medans inom västerländsk psykologi anses som något skrämmande sjukdomstillstånd. En intressant föreläsning kring detta finner du här: https://www.youtube.com/watch?v=tV2RLLtOgL4
Socialpsykologi/gruppsykologi. Här studeras psykologin inom en grupp och inom ett samhälle. Matnyttiga perspektiv kan vara att se en grupp som rörelse genom ett antal olika faser enligt FIRO. Vidare att olika faser skapar olika utmaningar för medlemmar och ledare.
Psykodynamiska perspektivet. Skapades av Sigmund Freud och fördes vidare av Carl Jung. Man kan säga att detta perspektiv växte fram induktivt när Freud hade en klinik i Tyskland där han behandlade f.f.a överklasskvinnor med minst sagt kontroversiella metoder. Freud kan ses som psykologernas rockstjärna då det i hans behandlingsmetoder berörde en livsstil med droger och sexuella interaktioner. I denna miljö formades dock ett antal begrepp och processer som har lagt en grogrund till hur vi ser på människans psyke idag.
Här följer några som har gett mig stor nytta i mitt egna tankegods.
Introvert/Extrovert: Carl Jung skapade dessa definitioner som beskrev människor som får sin energi genom att antingen vara för sig själv (introvert) eller genom att vara bland andra (extrovert). Det är populärt idag att beskriva sig som den ena eller andra sidan där det verkar som att individen faktiskt rör sig fritt mellan dessa två tillstånd hela livet. Vidare att beroende på hur miljön är har vi olika behov av att komma undan samt vilka människor vi har runt oss upplever vi oss kunna få eller kanske ge energi till. Vidare finner jag själv att fastna i beskrivningen av ett av dessa tillstånd kan skapa begränsning av vem du kan vara då du redan bestämt dig hur du är, istället för att upptäcka nyanserna av det genom livet självt.
Skuggsidan: Inom det psykodynamiska perspektivet delas ofta det mänskliga psyket upp mellan det medvetna och det omedvetna. Det skapar en idé om att vi har undertryckta implicita processer som rullar utanför bioskärmen som är symbolen för vårt medvetande. Det kanske finns en sorg, en ilska eller glädje som är undantryckt bakom din medvetna uppfattning. Idén och tankeprocessen är intressant och visst finns det sanning i att vi kan trycka undan ouppklarade konflikter eller motstridigt leverne till våra kärnvärden. Det kan vara konflikter som vi burit med oss sedan barndomen. Hämningar eller skam som sammankopplats till vissa situationer som påminns i det vuxna livet. Det kan vara att vara oförmögen att genomgå ackommodation, för att släppa känslan av kontroll är så pass läskigt för individen att den undviker det till varje pris. Skuggsidan eller den omedvetna sidan av psyket öppnar upp för ett antal perspektiv som kan vara till hjälp för att individen ska bli kvitt ett antal regelstyrda beteenden som bygger på att fly en känsla. Här handlar det om att möta sitt inre mörker och komma till insikten att den är en del av sig själv. Ofta vill vi inte associera oss med de sidor vi inte vill visa i publika situationer. Att förstå att skuggsidan är en del av oss, kan göra att vi närma oss vårt inre jag. Vidare kan detta verka som en spelplan för att hantera det ouppklarade arvet.
Att hantera sin barndom: Enligt det psykodynamiska perspektivet lyfts perspektivet att bryta arvet eller kanske snarare acceptera arvet. Beroende på hur din barndom sett ut och vilka trauman du själv väljer att ta med dig därifrån skapar det en historia om vem du är som du själv ältar och befäster i din persona. Det går att bryta dessa arv om de ses bringa ett icke autentiskt levene hos individen och samtidigt finns det en process i att acceptera att vi till mångt och mycket blir delar av dem vi kommer ifrån. Enligt William Von Hippel förklaras vuxenutveckling av att präglas av ca 50% från DNA och resten av 50% komma från livet (unika händelser). För er föräldrar så förklaras 0% komma från själva barnuppfostran så ta å chilla lite va =) Låt barnen få upptäcka sin moral istället för att köra ner den i halsen på dem. De blir bara mätta och förvirrade. Det samma gäller regeringsanställda och hur de ser på folkstyre.
Transgressionsbeteende: Ett ytterligare begrepp som är relevant i samhället idag är just detta Transgressionsbeteende. Det handlar om den lustfyllda process som föreligger att kliva över en gräns. Varje förbud, norm, lag eller regel skapar en barriär som ej får passeras. Detta kapslar in individen bakom denna barriär och efter ett tag kommer vår nyfikenhet och evolutionens grundprocess att pressa oss till att bryta dessa för att kunna växa som organismer. Har du funderat på varför det är så gott att äta det som är onyttigt? Att göra det som är fel fast det känns så rätt. Förmodligen får du känna effekten av känna dig större än de begränsningar du satt på dig själv. Genom att förstå sig på detta kan man kika på hur förbud faktiskt kan slå bakut på individ, grupp och samhällsnivå.
Kritik till det psykodynamiska perspektivet. Ingen kan undgå att detta perspektiv har präglat hur vi ser på psyket idag. Jag har nämnt ett axplock av begrepp ovan och det finns otaliga inom olika utvecklingsförlopp för människans psyke. Språket som används inom detta fält har både nyanserat specifika förlopp samt bidragit till ett språk som både är komplext men även komplicerat. Vidare har dess framväxt inte skett genom modern vetenskaplig ansats utan mer från ett filosofiskt perspektiv parat med klinisk erfarenhet. Personligen upplever jag det så här; att det finns ett flertal russin i kakan att hämta men att fastna i att behöva äta hela kakan för att förstå människan bidrar mer till matkoma både för den som behandlar och blir behandlad. En intressant observation i detta är utifrån filosofen Alan Wats, som hade vidsträckta dialoger med Carl Jung innan han gick bort. De kunde inte motstå att förundras över hur mycket som induktivt vuxit fram inom det psykodynamiska perspektivet som har likhet med den österländska psykologin, filosofin och religionen. Utan att för den saken skull ha letat inom hinduism, buddhism eller taoism för att bygga sin egna modell av det mänskliga psyket genom psykoanalysen.
Beteendevetenskapen. Om Sigmund var ”rocksjärnan” var Skinner ubernörden. Behaviorismen som populariserades av BF. Skinners forskning tog en deduktiv approach. Det den vetenskaplig metod försöker göra är att skapa ett antal olika observationer för att skapa ett empiriskt underlag för att förstå kausalitet (orsak och samband). För att kunna veta hur en sak påverkar en annan behöver man just kunna mäta något. Slutsatsen blev att mäta det vi kan se nämligen beteenden. Fram för allt har fokus legat på hur vi reagerar på ett vist (stimuli) som kan ses som startskottet och anledningen till en beteende (respons). Utan att fördjupa oss i denna både komplexa och komplicerade modell allt för mycket så bygger resonemanget på att inga beteenden förekommer utan stimuli. Är du tex hungrig går du och äter. Får du lön för ditt arbete återkommer du till denna sysselsättning. Om du får en böter för att ha kört för fort slutar du med beteendet. Problemet med detta resonemang är att det inte är så vi faktiskt fungerar i verkligheten då det är gravt förenklat till följd av de experimentella sterila miljöer där naturen har gjorts så pass åtskild organismen. Intressant är att observera att hela vårt samhälle är uppbyggt på denna logik och psykosen ligger i att det går emot vår natur (mer om detta under SDT). Som jag ser det är det första tankefelet att saker sker i en given ordning. Det andra är att det finns en övertro bland effekterna av belöning och bestraffning som är tilltänkta stimuli för att få individen att börja eller avsluta ett beteende. Problemet ligger i att kontrollerande taktiker som med belöning och bestraffning enbart fungerar under en kort tid samt skapar lidande och konflikter hos individens naturliga vilja till beteenden självt.
Värdet med beteendevetenskapen som jag själv ser det ligger i språket. Möjligheten att bryta ner ett beteenden i olika delar för analys.
ABC är en vanligt förekommande beteckning för händelsekedjan där.
A: står för Antecedent (det som kommer före). Kan vara antingen det som föranleder till ett beteende eller undvikande av det. Kan också ses som stimuli.
B: Står för Beteende. Själva reaktionen till A eller stimuli.
C: Står för konsekvens. Vad blev det sammantagna utfallet av beteendet?
Exempel: Jag mår piss. Tar inte hand om min kropp och åker mest med i livet. Det svarta hål som omger mitt inre vill jag fylla med något. Dettas skulle kunna ses som A. Detta får mig att börja röka och konsumerar stora mängder alkohol. Detta står för B. Att röka skapar en ”uppåtkänsla” pga nikotinets verkan som när den verkar inom mig skapar en känsla av kontroll under en kort tid i mitt liv. Alkoholen som är som ett bedövningsmedel ger mig friden att inte behöva känna vad jag normalt känner utan få uppleva en stund av frihet i ett annat känslotillstånd. Detta skulle kunna ses som C. Här kan man se att effekterna av både alkohol och tobak kräver en ökad konsumtion för att skapa samma känsla återkommande så kan vi härleda till en destruktiv spiral där jakten att fly från en känsla med hjälp av konsumtion enbart kommer att leda till en kamp jag inte kan vinna.
I exemplet ovan kan vi se hur vi banar in ett regelstyrt beteende. A leder till B och sedan C som sedan möjligtvis leder till A igen. Detta kan vara en analys som både individ eller behandlare kan dra nytta av för att bryta ett missbrukande. Det vill säga ett beteende som sker utanför individens vilja. Jag vill också tillägga att konsumtion av alkohol eller tobak inte måste bygga på denna beteendeanalytiska logik och inget av de bör ses som fel från en moralisk position. Människan har sedan urminnes tider valt sitt sätt att hantera livsillusionen på (maya).
Om vi summerar det beteendevetenskapliga perspektivet så gjorde de rätt i att följa den vetenskapliga metoden för att försöka bevisa orsak och samband med experiment. Dock saknar det ett filosofiskt bruk då de första antaganden kring den kronologiska processen samt de kortsiktiga effekterna fick ta mycket plats i dess utformning.
Law of effect. En simplistisk ide som vi intuitivt kan känna sanningen i. Lagen som myntades av Edward Torndike säger följande: Organismen dras mot sådant känns bra och undviker sådant som känns dåligt. Du kan tänka dig en encellig organism som simmar i djupet av mörk havsbotten. När organismen närmar sig föda dras den mot dess välbehag och när det närmar sig gifter skyggar den undan. Detta är ett intressant perspektiv att applicera på människan. Ganska snabbt inser vi att människan är mer komplicerad än så. För hade det varit så enkelt att göra saker som känns bra hela tiden och undvika sådant som känns dåligt hade vi inte haft några problem på jordskorpan. Ibland gör vi saker som känns dåligt i nuet för att ge oss något i framtiden. Ibland gör vi saker som känns bra i nuet som är dåligt för oss i för stor utsträckning för framtiden. Det intressanta för att råda bukt på detta är hur individen beskriver sin tillvaro. Om du kan vara tacksam av det goda och tillsynes onda i livet har du ett liv i konstant utveckling. Om du klamrar dig fast vid de goda stunderna och undviker de onda kommer du att krympa som individ.
KBT: Kognitiv beteendeterapi. Utvecklingen av beteendeterapin var att lägga till tankeprocessen. Det vill säga att inte bara fokusera på det yttre och mätbara beteendet utan att börja arbeta med det implicita tankeprocesser. Till en början la man stor fokus på just vilka tankar som fanns hos individen och försökte arbeta med dessa. Till att idag som kallas för den 3:e vågen av KBT utgå från att se tankar som processer och inte lägga tonvikten i dess betydelse. Man skulle förenklat kunna säga att perspektivet idag är att en tanke bara är en tanke. Här kan man säga att forskningen har gått ett helt varv. Från att börja både induktivt och deduktivt för att sedan ramla tillbaka till de anor människan byggt upp under tusentals år. Nämligen den österländska metoden för att ge individen verktyg att nå upplysning och tillstånd av buddha (att vakna).
Som jag ser på detta själv handlar det enkelt om följande för att en individ ska må bra. Det handlar om att frigöra individen från regelstyrda beteenden för att sedan kunna skapa sina egna beteenden för att leva det liv den själv vill. Det handlar om likt forskningsområdet FLOW (Läs bok av Mihaly Csikszentmihalyi) att ta kontroll över sitt medvetande och vara sin egen berättarröst. När detta tillstånd är uppnått finns inget utrymme för psykiskt eller fysiskt lidande kvar hos individen. I mig själv ser jag att det är en kamp mellan våra samhällssystem som försöker indoktrinera med påklistrad kunskap och moral istället för att ge individen möjlighet att upptäcka dessa själv i livet. Vilket som jag ser det är det enda egentliga sättet att lära sig och utvecklas på ett hållbart vis. Vidare är det en insikt i att du själv valt att reagera i livet istället för att agera mot det du finner viktigt. Man skulle kunna uttrycka det enligt hinduismens syn på livet där man ser det som ett drama. Om du först spelar med i en pjäs (livet) för att du tror att du fått en given roll kan du ta dig till en plats där du känner efter om det är den roll du vill spela. Du inser att du inte bara är skådespelaren du är även producenten och regissören i ditt eget liv.
Mycket text 😜
Men en bra summering 🙂